Carina

När jag började blogga så var det för jag trodde att släkt och vänner runt om i landet
kanske tyckte det skulle vara kul och läsa lite om vad som händer i mitt liv.
Jag är ju ganska dålig på att höra av mig på annat sätt.
Nu är det inte så många i den kategorin som läser min blogg.
Det är inte särskilt många överhuvudtaget men ändå fortsätter jag.

Det har blivit lite som en hobby och så är det ett sätt att föra dagbok.
Fast i en dagbok skriver man ju för att ingen ska läsa.
På bloggen skriver man för att folk ska läsa.
Jag försöker att inte vara för negativ på bloggen.
Tycker själv det är ganska trist att läsa bloggar där det mest är klagan över tillvaron.
Fast visst blir det lite gnäll ibland.
Finns ju stunder när man bara vill beklaga sig.

Och om man via bloggen kan få lite bekräftelse genom kommentarer så känns det bra i själen.
Fast jag fortsätter ju blogga även om läsarantalet är lågt och kommentarerna få.

Ibland är det långt mellan inläggen.
Det kan bero på att tiden inte räcker till
och ibland har jag helt enkelt ingen lust.