Carina

 

Kanske ni minns att jag berättade om att jag bara fått in sista ljudspåret i mobilen

och blev lite besviken där på bussen i förra veckan.

Nu vände det ju till nåt bra eftersom jag istället lyssnade på Martha Ehlin

vilket ju var en fin upplevelse även om ögonen tårades.

Har ni förresten lyssnat på programmet?

Om inte gör det och ta sen ställning till organdonation.

Kommer säkert att skriva mer om det i ett senare inlägg

men nu var det ju inte det som detta inlägg skulle handla om,

utan den där boken.

 

När jag kom hem så fixade jag till det och nu har jag lyssnat klart.

Det var alltså "Surt sa räven om rabarberna" av Karin Brunk Holmqvist

 

Har man läst/lyssnat på några av Karins böcker så börjar man bli bekant med hennes sätt att skriva

om vanliga människor med olika karaktärer på ett putslustigt sätt.

Kanske är det därför jag gillade den jag hörde först bäst.

(Det var "Kaffe med musik")

Då liksom hon överraskade mig med sitt frispråkiga skrivsätt

och personerna fängslade mig.

I den här boken rycks jag inte med på samma sätt.

Kanske för att jag irriterar mig på Gunnar som nästlar in sig i en härva

istället för att berätta hur det egentligen var.

Fast utan den där härvan så skulle det ju inte bli någon story.

 

Men lite småroligt och mycket lättlyssnat är det i alla fall

och så småningom blir det säkert någon mer bok av Karin Brunk Holmkvist.

 

Ger den 3/5

Ser att jag lyckats få till två kategorier med bokrecentioner.

Blir att städa upp och rätta till det en vacker dag,

eller snarare en regnig.

Idag är visserligen en regnig dag men inte nu

och just i detta nu när jag tittar upp ser jag att solen skiner