Pepparkakshuset
Kategori: Läst o lyssnat
Jag blev intresserad av att läsa Hammarbyserien och började med första boken, Pepparkakshuset.
Visste ingenting om böckerna eller författaren men när jag började lyssna insåg jag att vi ju var i Katrineholm.
Detta gjorde mig nyfiken och jag googlade på författaren Carin Gerhardsen. Det visade sig vara en skolkamrat till mig. Hon gick inte i samma klass men i parallellklassen och vissa ämnen hade vi tillsammans. Vill minnas att hon var duktig i NO-ämnenena och matte så det frövånar mig inte när jag läser att hon blev matematiker,
Detta gjorde mig ännu mer intresserad av boken. Förskolan hon beskriver (Pepparkakshuset) finns ju på riktigt. Min kusin gick där just det året som boken delvis utspelar sig. Självklart började jag tänka på om om några jämnåriga hade fått ge personera i boken deras karaktärer. Kanske är det så men ingen jag kände igen i alla fall.
Carin Gerhardsen ligger på plus. Boken, den första i Hammarbyserien, ser ut att bli en framgång. Ytterligare två böcker ligger redan färdiga för utgivning. Redan innan den släppts i Sverige är den såld till Tyskland, Norge, Danmark och Holland och Carin Gerhardsen har fått vänja sig vid att bli intervjuad. Carin Gerhardsen debuterade som författare redan år 1992 med romanen På flykt från tiden, som handlar om en svensk man som får svårt att hantera livet efter det att han kidnappats och hållits som gisslan i fyra år i Beirut. Nu, 16 år senare gör Carin Gerhardson deckardebut med Pepparkakshuset, ett boksläpp som det alltså finns höga förväntningar på. Inte minst för att det handlar om en serie, där delarna ett till tre redan är färdigskrivna. Carin Gerhardsen har suttit på kammaren och skrivit i nästa sex år, och presenterade alla tre böckerna i ett paket för förlaget Ordfront, som alltså nappade direkt. Titeln Pepparkakshuset anspelar på en byggnad som alla i Katrineholm känner igen. Den före detta förskolan Solkullen på Norr, som i boken heter Skogskullen. För ungefär 40 år sedan utspelade sig hemska scener kring detta hus då hierarkierna inom en lekskolegrupp tog sig uttryck i utfrysning, terror och våld som de vuxna valde att blunda för. Detta leder till en blodig och grym vendetta, en serie mord som sätter ett gäng kriminalare vid Hammarbypolisen i södra Stockholm på prov eftersom sambanden är långt i från uppenbara.
Visste ingenting om böckerna eller författaren men när jag började lyssna insåg jag att vi ju var i Katrineholm.
Detta gjorde mig nyfiken och jag googlade på författaren Carin Gerhardsen. Det visade sig vara en skolkamrat till mig. Hon gick inte i samma klass men i parallellklassen och vissa ämnen hade vi tillsammans. Vill minnas att hon var duktig i NO-ämnenena och matte så det frövånar mig inte när jag läser att hon blev matematiker,
Detta gjorde mig ännu mer intresserad av boken. Förskolan hon beskriver (Pepparkakshuset) finns ju på riktigt. Min kusin gick där just det året som boken delvis utspelar sig. Självklart började jag tänka på om om några jämnåriga hade fått ge personera i boken deras karaktärer. Kanske är det så men ingen jag kände igen i alla fall.
Deckardrottning Carin från Katrineholm
I dag släpps Carin Gerhardsens deckardebut, Pepparkakshuset, en spänningsroman som visar upp några riktigt ruggiga sidor av Katrineholm.
En måndag i november, klockan är fyra, det mörknar och blöt snö faller över Stockholm. Mannen sätter sig tillrätta på tunnelbanan. Han undrar om det syns utanpå att han är lycklig. Om det stör? Tåget bromsar in och han kliver av. För upptagen med sina tankar för att se att en dyster figur följer efter honom.
På kort tid inträffar flera bestialiska mord i Mellansverige. När kriminalkommissarie Conny Sjöberg vid Hammarbypolisen börjar ana att de hör ihop blir han iskall inombords. Det finns en människa därute vars drivkrafter är mycket personliga och som inte kommer att backa undan för något.
Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen är första delen i Hammarbyserien, en ny deckarserie med täta, gastkramande intriger och överraskande vändningar. När boken är slut önskar läsaren bara att berättelsen ska fortsätta. Och det gör den.
Jag gillade i alla fall boken som hade några oväntade vändningar och kommer garanterat att läsa flera.
Däremot så var jag inte så förtjust i uppläsaren, Rachel Molin. Inte så att hon var direkt tråkig att lyssna på men det var nåt med hennes "melodi" när hon läste som inte riktigt föll mig i smaken. Men jag kommer garanterat att lyssna på nästa bok i serien, "Mamma, pappa, barn". Då är det Katarina Ewerlöf som läser och henne känner jag mig mer bekväm med.
Jag ger Pepparkakshuset 4/5
