Carina

Idag fick jag till  ett sprintpass, Det där passet man längtar till och samtidigt känner en fasa inför. För man vet att det kommer att bli överjävligt , att man kommer att gå utanför komfortzonen. Tänk vad en bra ledare och gruppen kan göra för att du ska kunna prestera mer än du trodde var möjligt. Och samtidigt som du  tar i så att alla dina krafter tar slut, så en stund efteråt känner du dig starkare än någonsin innan.  Det är inte bara kroppen som tränas utan även knoppen. Att koppla på reptilhjärnan, inte känna efter, bara nötta på.